Alla gör fel ibland

Det är lätt att glömma att även institutioner som domstolar består av människor – och människor gör fel. Vissa hävdar till och med att det är just felen som gör oss mänskliga.

Ett bra exempel på när det blev lite tokigt är målet 2025-357, där Förvaltningsrätten i Umeå fick bakläxa av Kammarrätten. Ärendet handlade om skolskjuts, där kommunen hade avslagit ansökan med hänvisning till merkostnad enligt Skollagen 10 kap. 32 § andra stycket. Men domstolen konstaterade att eleven gick på sin placeringsskola, och att ärendet därmed skulle bedömas enligt första stycket i samma paragraf.

Här borde Förvaltningsrätten ha återförvisat ärendet till kommunen, eftersom kommunen aldrig prövade elevens rätt till skolskjuts enligt första stycket. Men så blev det inte. Istället beslutade Förvaltningsrätten att eleven inte hade rätt till skolskjuts enligt första stycket. Ajabaja. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen.

Det kan tyckas vara en petitess att kommunen bedömde utifrån fel stycke – men rättsordningen kräver att det är kommunen som ska göra den första bedömningen. Om kommunen använder fel rättsgrund har de helt enkelt inte gjort det de är skyldiga att göra. Då är det bara att göra om och göra rätt.

Det finns många liknande fall där kommunen använt en standardiserad mall för avslag och till exempel hänvisat till Skollagen kap. 10 (grundskolans kapitel), när ärendet egentligen gällde förskoleklass – vilket är ett helt annat kapitel! Även där gäller: gör om, gör rätt.

Ett annat relevant fall: 2023-156.

I detta fall inkom en helt korrekt laglighetsprövning till Förvaltningsrätten. Trots det valde domstolen att bevilja ett inhibitionsyrkande. Ajabaja igen.

Ärendet rörde en elev som gick på en annan skola än den som kommunen hade anvisat. En sådan fråga ska, enligt Skollagen 28 kap. 18 §, överklagas enligt Kommunallagen 13 kap. – alltså genom laglighetsprövning.

Och här är det viktigt att komma ihåg vad KL 13 kap. faktiskt ger domstolen för beslutsmandat och ingenstans står det att domstolen får besluta om inhibition. Den får endast ta ställning till om beslutet ska upphävas eller inte, och detta baserat på fyra tydligt definierade grunder:

Ett överklagat beslut ska upphävas om:

1. det inte har kommit till på lagligt sätt,
2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen,
3. det organ som har fattat beslutet inte haft rätt att göra det, eller
4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning. (KL 13 kap. 8 §)

Dessutom står det i KL 13:8, tredje stycket att:

"Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut."

Det innebär att en domstol aldrig vid laglighetsprövning kan besluta att en elev ska få skolskjuts, hur den ska utföras eller något annat i sak – den kan endast upphäva beslutet eller låta det stå kvar.

Om ett beslut upphävs, går ärendet tillbaka till kommunen, som gör en ny bedömning. Det finns inget som hindrar att kommunen landar i samma slutsats igen – bara att det görs med färre processrättsliga fel den här gången.

Gör domstolens jobb lätt

Jag är övertygad om att vi får de domar vi förtjänar. Det låter kanske hårt, men min poäng är att skolskjutshandläggare har stor möjlighet att påverka utgången.

Fallet ovan hade, utifrån min erfarenhet, kunnat undvikas helt – om kommunen hade skrivit sitt yttrande strukturerat utifrån den paragraf som domstolen faktiskt ska ta ställning till.

När det rör sig om en laglighetsprövning, svarar jag alltid domstolen med KL 13:8 som rubriker. Det gör det i princip omöjligt för en förvaltningsrätt att avvika från de tydliga ramar som gäller.

Ett fiktivt exempel:

Angående överklagan X:
Eleven går på skola Y. Detta är inte kommunens placeringsskola, och rätten till skolskjuts har bedömts enligt Skollagen 10 kap. 32 § andra stycket, där vi konstaterat att valet av skola innebar en merkostnad. Bifogar beräkning.

Överklagan ska enligt Skollagen 28:18 prövas enligt Kommunallagen 13 kap. Kommunen vill därför klargöra följande enligt KL 13:8:

1. Beslutet har kommit till på lagligt sätt:
   Beslut om rätten till skolskjuts har fattats efter att vårdnadshavaren lämnat in en ansökan.
2. Beslutet rör något som är en angelägenhet för kommunen:
   Eleven är folkbokförd i kommun X, som därmed är hemkommun enligt SkolL 29:6.
3. Beslutet har fattats av rätt organ:
   Enligt bifogad delegationsordning har kommunfullmäktige delegerat beslutanderätten till utbildningsnämnden (Ref AA), som i sin tur delegerat till ansvarig tjänsteman (Ref BB). Den person som undertecknat beslutet är samma som enligt delegationsordningen.
4. Beslutet strider inte mot lag eller annan författning:
   Kommunen är endast skyldig att bevilja skolskjuts om valet av skola inte medför en merkostnad. En kostnadsanalys enligt SkolL 10:32 2 st har genomförts, med stöd av HFD 2014 not 6. Kalkyl bifogas. Ansökan avslogs.