Vårdnadshavares ansvar – vad vet vi nu efter 300 domar?

Detta är en förkortad text från nyhetsbrevet skickat 2025-10-07. För att skriva upp dig på nyhetsbrevet, klicka här.

Drygt 300 domar har hänvisat till HFD 2023 ref. 16. Klara besked för F–2 – men utanför den ramen är vårdnadshavarens ansvar fortfarande långt ifrån självklart.

För drygt 930 dagar sedan kom HFD:s dom 2022-1266, senare publicerad som 2023 ref. 16. Så länge hade skillnaderna mellan hur kammarrätterna dömde varit enorma – det var som att vi levde i olika legala världar – och äntligen skulle det få ett slut.

Sedan dess har drygt 300 nya domar landat på bordet. Blev allt så tydligt som jag hoppades? Inte riktigt. En disclaimer: den här texten innehåller lite mer åsikter än vanligt.

Vad gav domen oss?

• Klara besked för F–2, men bara i kombination med trafikförhållanden.
• De regionala skillnaderna består, om än något mindre.
• Gränsen för vårdnadshavarens ansvar är fortfarande långt ifrån självklar

Några exempel ur rättspraxis

Ålder

För mig vore det rimligt att 2023 ref. 16 också hade bäring på årskurs 3. Domstolens resonemang gör ingen tydlig avgränsning – det var bara så att just de två eleverna i målet råkade gå i F–2. Inget magiskt händer vid årskurs 3. Men praxis pekar inte åt det hållet. I stället är det tydligt att vårdnadshavarens ansvar inom skolskjuts gäller F–2, inte mer.

• En tioåring ansågs ha tillräcklig trafikmognad för att gå själv i normal trafikmiljö, och därmed förelåg inget ansvar för vårdnadshavarna att följa med (Kammarrätten i Sundsvall 2023-1707).
• Vårdnadshavare behövde inte följa en tioåring till skolan (Kammarrätten i Göteborg 2024-1699)
  

Trafikförhållanden

• Svåra byten för en elev i årskurs 3 gav inte rätt till taxi; ansvaret låg på vårdnadshavaren (Förvaltningsrätten i Göteborg 2025-1895).
• Restider, väntetider och byten bedömdes ingå i vårdnadshavarens ansvar för en elev i årskurs 2 (Kammarrätten i Sundsvall 2023-1883).
• Elever i årskurs 4 och 6 fick ingen skolskjuts eftersom de själva kunde använda reflexväst eller ficklampa på den plogade vägen. Något vårdnadshavaransvar blev därmed inte relevant att väga in (Kammarrätten i Jönköping 2023-3175).

Funktionsnedsättning

2023 ref. 16 handlade om trafikförhållanden och betonade vårdnadshavarens kompensatoriska roll, det är helt enkelt lämpligt att gå med sitt barn till skolan. Med samma resonemang borde det inte vara orimligt att även vissa symptom vid en funktionsnedsättning omfattades. Men där håller domstolspraxis generellt inte med mig.

• Vårdnadshavaransvaret verkar inte gälla vid funktionsnedsättning. Eleven var 6 år (Förvaltningsrätten i Göteborg 2023-9566).
• Ansökan om taxi på grund av funktionsnedsättning och oförmåga att resa med allmän kollektivtrafik. Domen är fåordig om just vårdnadshavarens ansvar, men ger eleven rätt till taxi (Kammarrätten i Stockholm 4622-23).
• Rätten ansåg att elevens autism och ADHD medförde ett större behov av tillsyn än jämnåriga, och att vårdnadshavarens ansvar inte kunde ersätta samhällets ansvar (Förvaltningsrätten i Falun 2023-3744).
  

Övrigt

• Vårdnadshavaren kan inte kompensera för att en anvisad färdväg inte är allemansrättsligt tillgänglig (Förvaltningsrätten i Uppsala 2024-4098). En rimlig slutsats i sig, även om jag personligen inte delar domstolens tolkning av allemansrätten på just den vägen – domstolen redogör inte för sitt resonemang.
• Vårdnadshavaransvaret verkar inte ha påverkat kommunens serviceskyldighet. 18–21 timmars väntetid och restid per vecka ansågs fortfarande rimligt vid växelvist boende för barn på 9 respektive 11 år (Kammarrätten i Sundsvall 2023-2423).
   

Av 327 domar som hänvisar till 2023 ref. 16 blev det 297 avslag och 30 bifall

Vad ska du ta med dig som handläggare?

Du kan vara trygg i att 2023 ref. 16 har juridisk tyngd så länge fallet du handlägger ligger inom samma ram – alltså F–2 och trafikförhållanden. Men så snart du rör dig utanför den ramen ska du vara medveten om att du inte längre sitter med ett ess i rockärmen. Det är ingen garanterad vinst. Du behöver argumentera väl för din sak och vara beredd på att domstolen kan göra en annan bedömning.

Vi kommer sannolikt att fortsätta se skillnader i avgöranden tills fler varianter prövas i HFD. Framför allt behövs klargöranden – läs: att praxis utmanas – för årskurs 3, för funktionsnedsättningar där vårdnadshavaren eventuellt kan kompensera, och för barn som behöver stöd vid byten under resan. För det behöver vi modiga kommunala tjänstemän och hårdhudade politiker som vågar dra ett ärende hela vägen.


*** Updaterad 20260907 med länkar till domarna i rättsdatabasen***